torsdag 25 februari 2010

Att lära av en "fjortis"

Igår när jag var inne på Sofias blogg tänkte jag på hur mycket kärlek hon delar ut till sina kompisar via bloggen (och även via Facebook). Det fick mig att tänka på att man (jag) är ganska dålig på att berätta hur mycket vissa personer betyder för mig. Så här kommer en liten hälsning till några av er...
Sofia och Bella, ni är världens bästa bonusbarn. Jag säger det alldeles för sällan och gnäller alldeles för mycket på er. Puss på er!
Thomas, du är min favorit kille, love u!
Lisa, du är den modigaste och bästa vän man kan ha. Jag är så glad för att just du är min kompis!
Min familj, mamma, mormor, Annika, Björne, Cissi, Isabell och Niclas, tack för att ni har stöttat och att jag fått finnas i era tankar under hösten!
Det finns många som förtjänar en hälsning här, men jag vill inte att det här ska låta som ett avskedsbrev :). För det är det inte, det är mer som ett tacktal från Oscarsgalan :)

4 kommentarer:

Lisa sa...

Ah, jag är rörd och smickrad att fa vara del av ditt Oscarstal!! Tack vännen. Massor med kramar, saknar dig massor och hoppas att det kan bli en tjejhelg i Warszawa snart. Och du vet hur stolt jag är att vara din vän.

Kram Lisa

Anonym sa...

Här var det fina ord. Ja, ibland så är det lättare att skriva än att prata. :)
Men vi kan väl bara bli bättre. Älskar Dig också, massor. Du är mitt allt, och jag är så rädd för att förlora dig.

/Thomas

Sofia sa...

Anna du är VÄLDENS bästa bonus mamma! Du är helt överlägsen!
Älskar dig!

Puss

Anonym sa...

Tack för fina ord.
Moster Annika grät stora vårfloden och fick ta fram lakandet. Du är så grymt duktig och stark (förstår att du inte är det jämt) men vi är grymt imponerade av dig. PUSSAR OCH KRAMAR FRÅN ÄLVSJÖ BLOMQVISTARNA