Nu har vår bebis fixerat sig med huvudet nedåt. Den ligger med benen mot höger och rumpan till vänster som ett riktigt A-barn ska göra :). Allt var på topp när jag var hos MVC i onsdags, mina järnvärden var äntligen bra (HB 121), blodsockret var bra, liksom blodtryck (120/75) och bebisens hjärtslag (132 slag/minut) lät bra och var lugna, SF måttet var på 32 cm och mitt på kurvan. Jag har legat strax under ”normal” kurvan, men nu är vi ikapp inför slutspurten. Det är nästan för perfekt, alltid finns det något att vara nojig för...

Hittade den här söta dikten på nätet, som passar en otålig blivande mamma.
Lilla du där inne!Lilla du där inneJag undrar så vem du ärAtt jag vet så lite om dejfast du redan är härÄr det dina tår jag känner?Är det ditt hjärta jag hör?Är det sant att du har ögon, naglar och en mage att pussa på?Att jag vet så lite om dejfast du redan är härMen jag älskar dej som tokigvem du nu än är....
1 kommentar:
Va fint skrivet älsklingen.
Jag längtar också.
/Thomas (Pappan)
Skicka en kommentar